Jag har spelat trummor där med två band. Slum och Filippas funderingar. Jag lade sen av att spela. Ett beslut jag har ångrat i över tjugo år. Inte förrän nu, när jag gått över den magiska fyrtioårs gränsen, har jag börjat spela igen.

När jag var arton och gått ut tvåårig social linje med absolut bottenbetyg sökte jag mig till Göteborg och gick Wendelsbergs folkhögskola under ett år.
Sen var det olika jobb. Grovdiskare på B&W Stormarknad på Hisingen. Hemsamarit i Kungsladugård och Högsbo. Efter några år i Götet flyttade jag tillbaka till Värnamo och arbetade med utvecklingsstörda.
 Min första bok hette Jorden och kom 1989. Jag bodde då i Värnamo efter ett halvårs försök till studier i Lund. Jag hade skrivit på boken i flera år och skickade in den till några stycken förlag samtidigt. Jag fick ett brev av Per I Gedin som vid den tiden drev förlaget Gedins. Han ville publicera boken och lyckan över att veta att jag skulle få ut en bok var obeskrivlig. Det var som om livet plötsligt vände, det fanns ljus omkring mig och luft som gick att andas! Nu förstod jag att jag kunde skriva och jag beslutade mig för att på allvar bli författare.
 Några år senare hade jag skrivit ytterligare två diktsamlingar samt två romaner innan jag flyttade till Malmö där jag skrev diktsamlingen Solen har ingen skugga. Alla böckerna kom ut på Gedins.  Idag bor jag i en lägenhet i Midsommarkransen strax utanför Stockholm med min fru Hanna och vår dotter Hilda som är två och ett halvt och adopterad från Kina. Min senaste bok är Anna, min älskade som kom ut i september 2005. En bok jag är lika stolt över som alla de andra tillsammans. Inte för att den är bättre utan för att jag var tvungen att lägga ner hela min själ i arbetet för att det överhuvudtaget skulle bli någon bok. Där finns bakgrunden till att jag och Hanna, mitt i den smällkalla vintern 2004, satte oss på ett plan till Kina.
 Om mitt arbete på Gomorron Sverige hittar du under " recensent ".
|